Älskade barn

Tänk om man hade hälften av all den energi som bor i en liten barnkropp! Jag vet att jag är VÄLDIGT lyckligt lottad som har två barn som alltid sovit hela nätterna, t o m när de var nyfödda. Hur orkar alla ni som har barn som vill äta på nätterna och som vaknar klockan 5 på morgonen? Jag är nämligen helt dödstrött fast jag får sova. Sliten två-barnsmor stämmer mer än väl in på mig, och jag känner mig ibland som 63 istället för de 33 år som jag är. Är det så här det är att vara småbarnsförälder? Hur katten ska det gå att hålla allt flytande här hemma när jag börjar jobba igen?
Skulle behöva åka bort några dagar på SPA och bara vila upp mig. Kunna sova så länge jag vill, äta min mat i lugn och ro (hinner allt som oftast inte sitta mer än ett par sekunder i taget under måltiderna för att det är något som händer: utspilld mjölk, tappad sked, slut på mat, tallrik i golvet etc), gå promenader i min takt, träna, få helkroppsmassage och ansiktsbehandling. GUUUUD vad det vore underbart att få unna sig själv detta. Vila, njuta, hämta kraft och ork.
För jag vill verkligen orka med mina underbara ungar som jag älskar över allt annat!Jag vill orka med dotterns envishet och "kan själv". Jag vill orka med sonens 1 miljon frågor om dagen om livets små och stora ting. Jag vill orka med deras hyss och upptåg, och jag vill ha tid att njuta av underbara kramar och blöta barnpussar när man läser sagor.
Älskade barn, jag vill ger er allt som finns att ge (och då menar jag inte materiellt), så att ni kan gå ut i livet välrustade. Fyllda av kärlek och glädje, kunskap och drömmar, styrka och självkänsla. Jag vill ger er LYCKA och HARMONI.Jag vet egentligen inte hur jag ska åstadkomma allt detta, men jag vet att jag kommer att göra allt som jag någonsin kan för att uppfylla detta.
Måste nog gå och lägga mig nu för att hämta lite krafter inför morgondagen.
Godnatt.