Tankar i natten

Borde ha gått och lagt mig för länge sedan, det här kommer jag att ångra imorgon när ungarna studsar upp klarvakna klockan 06.00. Men det är bara så underbart att sitta uppe och läsa, blogga eller nå´t i total TYSTNAD. Hur ofta kan man höra tystnaden egentligen? Det är skönt att kunna låta tankarna löpa fritt i hjärnan utan avbrott, att liksom få tänka klart varje tanke. Min lille prins ställer så mycket frågor om livet och jorden just nu, och jag vet inte alltid vad jag ska svara. Hur skapades jorden? Kan himlen ramla ner? Hur högt upp ligger himlen? Får man leka i himlen? Hur kommer man till himlen? Vem är Gud och varför bestämmer han? Var bor Gud egentligen? Varför finns inte dinosaurierna längre? Kan det bli jordbävning här i Sverige? Vulkanutbrott? Kan man bogsera jorden? Varför ramlar inte vattnet av jorden när den är rund? Det är svårt för en femåring att förstå att vi vuxna inte alltid har svar/bra svar på alla frågor. Vi förväntas ju veta allt. Jag efterlyser en gedigen handbok/faktabok/förklaringsbok för föräldrar med nyfikna barn!

Man har ju själv sina funderingar om livets mening. För mig är det väldigt viktigat att få prata och diskutera på djupet ibland, inte bara prata ytligt om "väder och vind". Det är dock inte alltid så lätt att få till sådana konversationer, de är för många ofta lite obehagliga. Att behöva gå in i sig själv och vända ut och in på sig kan vara fantastiskt lärorikt men också skrämmande. Vem är man egentligen bakom fasaden? Vem vill man egentligen vara? Och varför? Jag är så tacksam att jag har en mycket god vän som jag känner att jag kan prata om ALLT med. Tusen TACK "Mulle Meck" för att du orkar med mig och mina frågor (om du nu gör det...). Vi är ju så olika du och jag, men det är nog just det som berikar vår vänskap.