En trött kropp och själ

Efter en tid av alldeles för mycket att göra, känner jag att den där förlamande tröttheten har grappat tag i mig. En orkeslöshet som kräver stora ansträngningar bara för att lyfta armarna över huvudet när jag tar på mig en tröja. Det susar i öronen, axlarna domnar och golvet gungar. Jag har varit här förrut, och vet att kroppen sänder ut stora varningssignaler om att jag närmar mig den berömda gränsen. Jag måste vila kroppsligt och mentalt. Sänka tempot och kraven. Låter lätt, men det är det INTE. För jag VILL ju så himla mycket; VILL hinna och VILL orka.
Fast idag vill jag bara sova........

Har storleken betydelse?

Sonen, som är sju år, kommer in i köket med en allvarlig mig och säger;
-Vi MÅSTE mäta min snopp!
-Ehh, vaa???
-Joo, vi behöver ju köpa en suspensoar nu när hockeyn börjar....

Tvi för tvestjärtar!!!

Jag har i förbigående noterat att en och annan tvestjärt har vistats i min brevlåda lite då och då den senaste tiden. Har väl inte brytt mig nämnvärt, men skakat posten lite innan jag tagit in den för att slippa få med min krypen. Idag var jag inte lika stressad när jag öppnade brevlådan, och ögonen hade tid att notera att det där med ett par tvestjärtar var en REJÄL underdrift. Det fullkommligt kryllade av dem!! Jag sjasade ilsket bort dem, och upptäckte att jag nog behövde torka bort lite damm i postlådan. Hämtade lite hushållspapper för att får bort det värsta, och inser då att det som jag trodde var lite vanligt dam, var drivor av tvestjärt-bajs!! Hela brevlådan var täckt av den, tom på väggar och tak. Inser att områdets alla tvestjärtar tydligen hade utsett just min brevlåda till allmänn toalett och partytillhåll......

Skönhetssömn

Tidigt i morse väcktes jag av att Lillasyster kom tassande in till mig och kröp ner i sängen brevid mig. En varm och mjuk liten kropp som sökte närhet och trygghet. Jag log av lycka och blundade för att somna om. Strax sätter hon sig upp, klappar mig varsamt på kinden, och säger;
-"Mamma, du ser ut som en gumma när du sover"!
Oj vilken kalldusch att vakna till! Har nog tydligen blivit alldeles för lite av skönhetsömnen den senaste tiden.....

På banan igen

Sommaren har haft mycket med sig, och det har varit ett lång sommarlov härifrån. Tiden har inte funnits, och inte behovet av att skriva heller för den delen. Men nu infinner sig skrivklådan , och jag konstaterar att jag nog är "tillbaka på banan igen". Livet, lusten och glädjen har knackat på min dörr och jag ser fram emot besöket! De har kärleken i sitt sällskap och jag hoppas att de stannar hos mig, inte bara besöker mig tillfälligt. Jag brygger starkt kaffe och njuter av sällskapet!