
Vem minns väl inte sina barndoms jular!? Glädje, förväntan, ljus i mörkret, familjen som samlas. För mig och min familj har julen alltid varit årets höjdpunkt. Vi har bakat lussebullar och pepparkakor, gjort ischoklad och risbräck, pyntat och donat. Jag kan än idag känna doften av nypolerade möbler, nykokt och senapsgrilljerad julskinka, en julgran som verkligen doftade gran, farmors julhyacinter, mormors inlagda gurka. Julskivor spelades flitigt (LP skivor alltså), och vid julfrukosten satte pappa alltid på "Sjömansjul på Hawaii" (vet inte varför - med det blev en tradition), som ackompanjerades av plinget från ett nypolerat änglaspel.
Jag minns julpyssel i skolan när man gjorde egna julklappar som man sedan stolt paketerade in. Minns en jul då ansjovisen till Jansons frestelsen var dålig, så när pappa öppnade burken sprutade det sillspad över halva köket och köksgardinerna... Mindre kul kanske, och brorsan och jag fick gå till affären (som faktiskt var öppen på julafton fast det var en liten lanthandel) och köpa ny. Och visst var det väl alltid snö på jul? Eller vill jag bara minnas att det var så? Minns jul hos farmor med buller och bång; kulörta kulor i utegranen, pynt och bonader precis överallt, sju sorters hembakade kakor, tomtebloss som farmor tände inomhus så att det osade.
Värme, glädje. Och spänning. Dagen innan julafton kunde jag knappt somna. Låg och vred och vände på mig i sängen. Pirr i magen av förväntan. Imorgon är det JULAFTON - är det verkligen sant!!??
Jag vill så gärna att mina barn ska få härliga och vackra minnen från julen att spara i sina hjärtan. Att de ska minnas sina barndoms jular med glädje, värme och lycka i blicken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar