"I hear the ticking of the clock
I'm lying here, the room's pitch dark
I wonder where you are tonight
No answer on the telephone
And the night goes by so very slow
Oh, I hope that it won't end though alone...."
Tystnaden talar sitt tydligen sitt tydliga språk.
Du säger att du älskar mig. Du säger att du saknar mig. Hur kan man hela tiden glömma bort att ringa den man älskar??? Därför tvivlar jag.......
söndag 30 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar