En trött kropp och själ

Efter en tid av alldeles för mycket att göra, känner jag att den där förlamande tröttheten har grappat tag i mig. En orkeslöshet som kräver stora ansträngningar bara för att lyfta armarna över huvudet när jag tar på mig en tröja. Det susar i öronen, axlarna domnar och golvet gungar. Jag har varit här förrut, och vet att kroppen sänder ut stora varningssignaler om att jag närmar mig den berömda gränsen. Jag måste vila kroppsligt och mentalt. Sänka tempot och kraven. Låter lätt, men det är det INTE. För jag VILL ju så himla mycket; VILL hinna och VILL orka.
Fast idag vill jag bara sova........