Gafflad

Gode Gud vilket temprament min lilla tvååriga dotter har! Idag passade inte maten som jag lade upp till henne, och i ren ilska slängde hon i väg sin gaffel - rakt i ansiktet på mig. Jä-lar vad ont det gjorde....Min överläpp pryds nu av ett sår som börjar få en skorpa.

Tog oss nog en halvtimma att få henne lugn och be om förlåtelse. Hon var dock REJÄLT bekymrad över att jag blödde, och var skamsen och ledsen över det. Men att säga förlåt, det satt långt inne. Envis som synden är hon, vildvittran.

Med blicken i bordet och trumpen min mumlade hon till slut föölååt, och vi försonades med en kram. Sedan var hon välkommen att äta med oss igen. Nu slevades maten in med stora skedar - "va´dott! utbrast hon. Själv hade jag tappat orken att äta.....