En natt jag drömde......

Trevande, tvekande, varsamt och lätt

Famlande, frågande, rätt på ett sätt

Sött som socker, som stjärnor i natten

Farlig och trollsk, som de djupaste vatten

Flyktig sekund, och tiden stod still

Ett ögonblicks stund, i en evighet till

Insikt som klarnar och drömmen försvann

Kortvarig lycka när tankarna vann

Ord

Ord kan ge kärlek

Ord kan va´smek

Ord kan ge lycka

Ord kan förtrycka

Ord kan beröra
Ord kan förgöra

Ord kan ge tröst

Ord kan skapa höst

Ord kan förklara

Ord kan bevara

Ord kan ge visdom

Ord kan va´trolldom

Ord kan ge hopp Ord kan sätta stopp

Vad vore vi utan ord????????????

Bara jag kan leva mitt liv

Den här visan är så vacker! En uppmaning om att leva livet fullt ut varje dag. Att tro på sig själv och att kämpa för det man vill ha! Något jag borde ta fasta på. Inte alltid följa strömmen - ty den som går MOT strömmen blir stark. Att våga trampa upp nya stigar på okänd mark. Vem vet vad som ligger där och väntar? Kanske något man letat efter länge och nästan slutat tro att man kunde hitta!

Gabriellas sång (Helen Sjöholm)

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Fotspår i sanden

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet anns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds. När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv. Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest. HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

(Författaren okänd)